Fotosektionen

av Kjell Ahlqvist

 Att tävla med bilder

Fotografier framställer man ju främst för sin egen del för att minnas situationer, människor och platser. Men i kretsen av en fotoklubb eller i större sammanhang vill man ibland testa vad andra tycker om bilderna. Då är det lätt att råka ut för besvikelser, gång efter gång blir bilderna oplacerade och man frågar sig då – varför? Långt från att ge det allvisa svaret är detta en liten lista på saker som man kan tänka på redan när man tar bilden och senare när man väljer ut sitt tävlingsbidrag.För tävlingsbilder gäller samma grunder som för all fotografi. Koncentrera på det väsentliga, prova olika kompositioner och bildvinklar och undvik tråkigt ljus.

 

 
 

 

 
 
 
 

Stora ointressanta ytor i förgrunden tar död på bilden, hur bra (det avlägsna) huvudmotivet än är. Om man inte kan gå närmare får man beskära i efterhand.

Det går faktiskt att vrida kameran 90 °  och ta höjdbilder om det behövs. Tänk på att balansera olika bildelement. Ofta blir bilden tråkig om huvudmotivet ligger precis mitt i bilden, sökaren  är inget sikte.

Det går att fotografera i alla ljusförhållanden men grå och tråkiga himlar skämmer oftast en bild .Försök då komponera bilden så att himlen inte dominerar. 

Notera var det fina motivet fanns och återvänd dit när vädret är bättre. Ofta är ljuset bäst tidigt på morgonen och före solnedgången.

Bilder med motiv ur den egna familjekretsen har svårt att gå hem för domarna känner ju av naturlig skäl inte samhörigheten med personen på bilden.

Högsommaren är en trevlig tid, men ofta inte särskilt tacksam för naturfotografering med stora grågröna lövmassor. Prova att omvandla till svartvitt istället och utnyttja molnen vid landskapsfotografering.

Försök inte få med allt på en bild. Ofta finns det flera ”motiv i motivet”. Ta flera bilder - digitala filer kostar inget extra.

Men sedan kommer själva tävlandet. Om det gäller större fototävlingar i Sverige är en bra strategi att titta på bilder som tidigare placerats i t ex RIFO. Fotodomare är också människor och många tycker att fotografier ska vara ”fotografiska” även om dom själva innerst inne tycker annorlunda.  Mycket av 60-talets socialrealistiska reportagestil och "gatufotografi" med kornig TriX och hårda kontraster dröjer kvar i bildmedvetandet samtidigt som Ansel Adamska bilder är idealet för andra. Är det yrkesfotografer som dömer ska det vara människor i bilden, är det andra bildkonstnärer gäller färg och formkomposition. Oskarpa och lutande bilder ses som konstnärliga, men se upp, alla domare går inte på klichéer.

Slutligen, tycker du att bilden är bra så är den det.  

 

tillbaka